Hardanger som småkraftregion: Frå industrikraft til kortreist kraft
dc.contributor.author | Sataøen, Hogne L. | |
dc.contributor.author | Brekke, Ole Andreas | |
dc.contributor.author | Angell, Svein Ivar | |
dc.coverage.spatial | Hardanger | nb_NO |
dc.date.accessioned | 2019-11-12T10:03:52Z | |
dc.date.available | 2019-11-12T10:03:52Z | |
dc.date.issued | 2014 | |
dc.identifier.isbn | 978-82-8095-095-6 | |
dc.identifier.issn | 1892-8366 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/11250/2627890 | |
dc.description.abstract | Sidan 2007 har energi- og kraftpolitikk i Hardanger vore synonymt med «Monstermast-saka» , som nådde eit klimaks i 2010. Då hadde det vore strid om sentralnettlina mellom Simadalen og Samnanger heilt sidan Statnett byggemeldte kraftlina i 2005. I 2010 var monstermastsaka den fjerde største mediesaka i Noreg (Ruud, Haug og Lafferty 2011). Ei av dei mest kjensleladde kontroversane handla om kraftlina skulle strekkast i jorda eller vere synleg i landskapet (Hansen 2012). Men i skuggen av Monstermaststriden har det også skjedd ei anna utvikling som har sett preg på landskapet i Hardanger: Småkraftutbygginga har skote fart. | nb_NO |
dc.language.iso | nno | nb_NO |
dc.publisher | Uni Research Rokkansenteret | nb_NO |
dc.title | Hardanger som småkraftregion: Frå industrikraft til kortreist kraft | nb_NO |
dc.type | Research report | nb_NO |
dc.source.pagenumber | 56 | nb_NO |
dc.subject.nsi | Sosiologi | nb_NO |
dc.subject.nsi | Historie | nb_NO |
dc.subject.nsi | Statsvitenskap | nb_NO |